Vårdnad, boende & umgänge

När föräldrar inte själva kan komma överens om vårdnad, boende eller umgänge för gemensamma barn uppstår en vårdnadstvist.
Vårdnadstvister kan ofta bli både uppslitande och segdragna, så det är viktigt att ta professionell hjälp redan i tvistens tidigaste skede. Adactas advokater har gedigen erfarenhet och full förståelse för vårdnadstvisters känsliga natur och bistår er, alltid med barnets bästa för ögonen.

Vårdnad, gemensam eller ensam
Att ha vårdnaden om ett barn innebär att vårdnadshavaren är skyldig att tillgodose barnets grundläggande behov av omvårdnad, fostran och försörjning, har ansvar för att se till att barnet inte utsätts för kroppslig bestraffning eller annan kränkning och är ansvarig för juridiska beslut som tas runt barnet. Juridiska beslut som rör barnet kan handla om exempelvis boende, skolgång, sjukvård, myndighetskontakter och ingående av avtal för barnets räkning.
Grundregeln i Sverige är att båda föräldrarna ska ha gemensam vårdnad om sina barn. Om barnet föds av en gift mor får båda makarna automatiskt gemensam vårdnad om barnet. Om föräldrarna inte är gifta blir modern ensam vårdnadshavare tills den andra föräldern anmäler sig som vårdnadshavare, till exempel när fader- eller föräldraskapet ska fastställas hos socialnämnden.
Om gifta föräldrar med gemensam vårdnad skiljer sig fortsätter vårdnaden ändå att vara gemensam, även om barnet skulle bo bara hos den ena föräldern.
För att vårdnaden ska övergå till att vara ensam krävs antingen att en av föräldrarna väcker talan om vårdnaden hos tingsrätten, eller att föräldrarna avtalar om ensam vårdnad och avtalet godkänns av socialnämnden.
Vid ensam vårdnad har vårdnadshavaren ensam ansvaret för barnet, i allt vad gäller juridiska beslut, fostran och så vidare, utan att behöva samtycke från den andra föräldern.

Boende
Med boende menas barnets faktiska bosättning, alltså där barnet normalt bor. Om föräldrarna inte bor tillsammans kan de avtala om var barnet ska bo, antingen växelvis hos föräldrarna eller bara hos den ena men med umgängesrätt för den andra. Kan de inte komma överens kan någon av dem väcka talan hos tingsrätten som får besluta om barnets boende. Att barnet inte bor hos båda föräldrarna är inget hinder för att vårdnaden fortfarande ska kunna vara gemensam.

Umgänge
Oavsett om vårdnaden om barnet är gemensam eller ensam så har båda föräldrarna rätt till umgänge med barnet – eller snarare: barn har rätt till umgänge med båda sina föräldrar. Kan föräldrarna inte komma överens om hur umgänget ska se ut kan det fastställas av tingsrätten, vilket vanligtvis sker i samband med en vårdnadstvist.
Om det av någon anledning är olämpligt för barnet att ha umgänge med en av föräldrarna kan domstolen dock besluta att ingen umgängesrätt ska finnas.
Umgänge behöver inte innebära fysiska möten, utan kan också skötas via till exempel telefon, mail eller videosamtal. Vill inte barnet träffa föräldern kan alltså umgänge lösas på andra sätt.
Det är föräldrarnas ansvar att barnets behov av umgänge uppfylls, och sköts det inte kan tingsrätten se till att beslutet om umgänge verkställs.

Vårdnadstvist
För att gemensam vårdnad ska kunna fungera krävs det att föräldrarna kan samarbeta i frågor som rör barnet för att kunna agera i enlighet med barnets bästa.
Går inte det uppstår det ofta en vårdnadstvist, en rättslig tvist som uppstår när föräldrarna inte kan komma överens om vem som ska ha vårdnaden om barnet.
När tingsrätten ska besluta om ensam vårdnad undersöks föräldrarnas förmåga att samarbeta om barnet och om någon av föräldrarna gör sig skyldig till brister i omsorgen som kan medföra fara för barnet.
En vårdnadstvist inleds genom att någon av föräldrarna lämnar in en stämningsansökan till tingsrätten. Vid den inledande muntliga förberedelsen i tingsrätten kan domstolen försöka få föräldrarna att komma överens, men om det inte lyckas fattar domstolen ett tillfälligt, interimistiskt, beslut om vårdnaden som ska gälla under tiden som vårdnadstvisten pågår. Under vårdnadstvisten ger tingsrätten socialnämnden i uppdrag att göra en utredning om barnets förhållande till föräldrarna, som ska ligga till grund för domstolens beslut om vårdnad, boende och umgänge.
En vårdnadstvist kan ofta ta många månader, och till och med upp till ett par år, innan beslut kan tas. Beslut om gemensam vårdnad kan bara tas om ingen av föräldrarna motsätter sig det.

Rättegångskostnader vid vårdnadstvist
Vid en vårdnadstvist ska vardera part betala för sina egna rättegångskostnader. I hemförsäkringen finns vanligtvis rättsskydd som kan ge rätt till ersättning för upp till 80 % av rättegångskostnaderna, men var noga med att kolla villkoren, som kan variera mellan olika försäkringsbolag.
Om du inte har rätt till rättsskydd kan du i vissa fall ha rätt till rättshjälp från staten.

Frågor och svar

  1. Vad är skillnaden mellan vårdnad, boende och umgänge?
  2. Vad är en vårdnadstvist?
  3. Vad är skillnaden mellan ensam och gemensam vårdnad?
  4. Vad händer med vårdnaden om man skiljer sig?
  5. Så undviker du en vårdnadstvist
  6. Har jag rätt att träffa mina barn?
  7. Vad händer om en förälder inte följer domen?
  8. Vem betalar för advokaten?
  9. Täcker hemförsäkringen en vårdnadstvist?
  10. Kan jag få rättshjälp vid vårdnadstvister?
  11. xx
  12. xxx
  13. Barnperspektivet vid vårdnadstvister
  14. Vad är samarbetssamtal?
  15. Vad är medling?
  16. Vårdnadsutredning
  17. Vem får vårdnaden?
  18. Saker att tänka på inför en vårdnadstvist

 

1. Vad är skillnaden mellan vårdnad, boende och umgänge?

Vårdnad

Att ha den juridiska vårdnaden om ett barn (att vara vårdnadshavare) innebär att man är ansvarig för alla de juridiska beslut som tas gällande barnet, bland annat vad gäller boende, skolgång, sjukvård, myndighetskontakter och ingående av avtal som rör barnet. Man är också skyldig att tillgodose barnets grundläggande behov av omvårdnad, tillsyn, försörjning, trygghet, respekt och annan fostran, och att se till att barnet inte utsätts för kroppslig bestraffning eller annan kränkning.

När ett barn föds i Sverige av en gift mor får båda makarna automatiskt gemensam vårdnad om barnet. Är föräldrarna inte gifta blir modern ensam vårdnadshavare, men i samband med att faderskapet eller föräldraskapet fastställs hos socialnämnden kan man anmäla även den andra föräldern som vårdnadshavare och föräldrarna får gemensam vårdnad om barnet. Svenska medborgare kan även anmäla gemensam vårdnad till Skatteverket.

Om föräldrar med gemensam vårdnad skiljer sig fortsätter ändå vårdnaden att vara gemensam, oavsett hur barnets boende och umgänge med de båda föräldrarna ser ut. Föräldrarna kan dock själva avtala om att den ena föräldern ska ha ensam vårdnad, och då gäller avtalet om det är skriftligt och godkänt av socialnämnden.

Boende

Med boende menas barnets faktiska bosättning, alltså där barnet normalt bor. När föräldrarna har gemensam vårdnad men inte bor tillsammans kan de gemensamt avtala om var barnet ska bo. Om de inte kan komma överens kan en eller båda föräldrarna väcka talan till tingsrätten, som då får besluta om barnets boende. Barnet kan antingen bo växelvis hos föräldrarna eller bara hos den ena, och då normalt med umgängesrätt för den andra föräldern.

Två begrepp som är bra att känna till är boendeförälder och umgängesförälder: boendeförälder är den som barnet är skrivet hos, och den andra är umgängesförälder.

Umgänge

När ett barn bor med bara den ena föräldern ska det ändå ha rätt till umgänge med den andra föräldern. Med umgänge menas både att träffas fysiskt och att ha annan form av kontakt, till exempel via telefon eller videosamtal. Så långt det är möjligt är det föräldrarnas ansvar att se till att barnets behov av umgänge uppfylls.

Föräldrarna kan själva avtala om barnets umgänge med den förälder som barnet inte bor med, oavsett om de har gemensam eller ensam vårdnad, och då gäller avtalet om det är skriftligt och godkänt av socialnämnden.

Kan föräldrarna inte komma överens om umgänge så kan antingen en förälder eller socialnämnden väcka talan vid domstol, som då får besluta om umgänget. Socialnämnden kan också väcka talan om umgänge mellan barnet och någon annan än en förälder, till exempel mor- eller farföräldrar eller annan som står barnet nära.

 

2. Vad är en vårdnadstvist?

Att vara vårdnadshavare innebär att ha den juridiska vårdnaden om ett barn. Då har man ansvaret för att fatta beslut kring barnets vårdnad, bland annat vad gäller boende, skolgång, sjukvård och ingående av avtal som rör barnet.

En vårdnadstvist är en rättslig process som uppstår när föräldrarna till ett barn inte kan komma överens om vem som ska ha vårdnaden om barnet. Har föräldrarna gemensam vårdnad består den även efter en skilsmässa – även om barnet huvudsakligen bor hos den ena föräldern innebär det inte automatiskt att den föräldern har ensam vårdnad. Ensam vårdnad måste fastställas av tingsrätt.

Gemensam eller ensam vårdnad

Huvudregeln enligt Föräldrabalken är att föräldrarna ska ha gemensam vårdnad. Vill någon av föräldrarna få ändring i vårdnaden kan en eller båda väcka talan i domstol. Rätten ska då titta på föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet, och kontrollera om någon av föräldrarna gör sig skyldig till missbruk, försummelse eller andra brister i omsorgen som kan medföra en bestående fara för barnets hälsa eller utveckling.

När rätten beslutar om äktenskapsskillnad är det också möjligt för domstolen att ändra vårdnaden från gemensam till ensam även utan yrkande från någon förälder, om det är uppenbart att gemensam vårdnad inte är till barnets bästa.

Om båda föräldrarna brister i omsorgen så att det medför bestående fara för barnet ska rätten flytta över vårdnaden till en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare.

Så inleds en vårdnadstvist

När föräldrarna inte kan komma överens kan de före en vårdnadstvist uppkommer ta hjälp av kommunens Familjerättsenhet för att komma fram till ett gemensamt avtal. Annars kan någon av dem lämna in en stämningsansökan in till tingsrätten, som får göra en bedömning om vårdnaden.

Processen inleds med att föräldrarna kallas till en muntlig förberedelse i tingsrätten. Lyckas föräldrarna redan då komma överens kan domstolen besluta i enlighet med överenskommelsen, förutsatt att den är till barnets bästa. Kan ingen förlikning ske fattar domaren ett tillfälligt, så kallat interimistiskt, beslut om vårdnaden som ska gälla under tiden tvisten pågår (men som också kan ändras vid behov). För att kunna göra det hämtar domstolen in information från socialnämnden för att kontrollera att det inte finns något som tyder på att barnet far illa hos någon av föräldrarna.

En vårdnadstvist kan ta lång tid

Det kan bli flera förhandlingar i tingsrätten för att försöka få föräldrarna att komma överens, och tingsrätten kan även besluta om samarbetssamtal i familjerätten och utredning från socialnämnd, eftersom huvudregeln alltid är att se till barnets bästa. En utredning tar vanligtvis flera månader. Där utreds barnets förhållande till vardera förälder genom samtal med barnet självt (där hänsyn tas till barnets ålder och mognad), föräldrarna och andra vuxna i barnets närhet, och information hämtas från förskola/skola. Utredningen ligger sedan till grund för tingsrättens bedömning i frågorna om vårdnad, boende och umgänge.

Ibland kan det ta runt ett år innan rätten anser sig ha fått en fullständig bild av situationen och en huvudförhandling kan hållas. Domstolen består vid huvudförhandlingen oftast av en domare och tre nämndemän, och föräldrarna får presentera sin bevisning och argumentera för sin sak. Om det behövs hörs även vittnen.

Beslut om vårdnaden

Efter huvudförhandlingen tar domstolen ett beslut om vårdnaden. Rätten får inte besluta om gemensam vårdnad om båda föräldrarna motsätter sig det. Domstolen kan också bestämma hos vilken av föräldrarna barnet ska bo och hur ofta det ska få träffa den andra föräldern. Tingsrättens dom måste följas, men den kan överklagas till hovrätten om ärendet beviljas prövningstillstånd.

 

3. Vad är skillnaden mellan ensam och gemensam vårdnad?

Vid gemensam vårdnad har båda föräldrarna ansvaret för alla juridiska beslut som rör barnet. Det kan handla om boende, skolgång, sjukvård, myndighetskontakter och ingående av olika avtal. Vårdnaden innebär också att man är skyldig att tillgodose barnets behov av omvårdnad, försörjning, trygghet och fostran. Detta ställer krav på att föräldrarna kan samarbeta i frågor som rör deras barn – även om de inte är ense måste de ändå kunna hantera frågorna på ett sätt som är till barnets bästa.

Gemensam vårdnad, boende och umgänge

Gemensam vårdnad innebär inte nödvändigtvis att barnet bor hos båda föräldrarna. Barnet kan bo hos bara en förälder, men har då normalt rätt till umgänge med den andra föräldern.

Ensam vårdnad och umgängesrätt

När den ena föräldern har ensam vårdnad om barnet har den rätt att bestämma i juridiska frågor som rör barnet utan den andra förälderns samtycke. Däremot har vårdnadshavaren inte rätt att frånta den andra föräldern umgänge med barnet. Om det på något sätt är olämpligt för barnet att ha umgänge med den andra föräldern får beslut tas av en domstol om att ingen umgängesrätt ska finnas. Vanligtvis beslutas hur umgänget ska se ut i samband med en vårdnadstvist.

 

4. Vad händer med vårdnaden om man skiljer sig?

Om föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet under äktenskapet ändras inget med vårdnaden av en skilsmässa: vårdnaden fortsätter vara gemensam.
Om en förälder vill ha ensam vårdnad kan hen väcka talan vid tingsrätten och inleda en vårdnadstvist.

 

5. Så undviker du en vårdnadstvist

Om du och din före detta partner har svårt att komma överens om hur ni ska göra med barnen så kan ni kontakta kommunens Familjerättsenhet. Där kan ni få gå på samarbetssamtal och familjeterapi för att kunna komma överens. Ni får hjälp av en erfaren person med att se förbi era konflikter och sätta barnets behov främst. En vårdnadstvist som går till rättegång kan ta lång tid och vara mycket uppslitande för barnet och även för er.

Samarbetssamtal och avtal om vårdnad

Detta är dock frivilliga åtgärder, och man kan inte tvinga den andra parten att gå med på samarbetssamtal. Men det är ofta en bra väg att gå för att kunna komma överens, och familjerätten kan hjälpa er att skriva ett avtal om vårdnad, boende och umgänge. Avtalet blir juridiskt bindande på samma sätt som en dom i tingsrätten, om socialnämnden i kommunen godkänner avtalet.

Socialnämndens utredning

Socialnämnden gör en utredning som ser till barnets bästa, och med beaktande av barnets ålder och mognad får också barnet självt komma till tals och ge sin syn på saken.
Sedan fattar en domstol beslut om vårdnaden utan att en rättegång behöver hållas, och den följer som regel socialnämndens rekommendation.

 

6. Har jag rätt att träffa mina barn?

Som huvudregel: ja. Även om den andra föräldern har tilldelats ensam vårdnad av en domstol har du i normalfallet rätt till umgänge med dina barn. Om man vänder på det: barn har rätt till umgänge med båda sina föräldrar, och det är föräldrarnas uppgift att se till att det sker.

Umgängessabotage

I samband med vårdnadstvister brukar rätten även besluta om hur umgängesrätten ska se ut. Tyvärr händer det ibland att vårdnadshavare som har ensam vårdnad aktivt motverkar att umgänge kan komma till stånd. Om vårdnadshavaren inte följer domstolens beslut om umgänge kan du få hjälp med att verkställa domen, läs mer här. [Vad händer om en förälder inte följer domen]

Särskilda skäl mot umgängesrätt

Men om särskilda skäl föreligger som visar att dina barn far illa av att umgås med dig kan domstolen besluta att ingen umgängesrätt ska föreligga – domstolens skyldighet är alltid att se till barnets bästa. Detta gäller vanligtvis när missbruk, våld eller sexuella övergrepp har förekommit, eller om det är uppenbar risk för att barnet kan komma att bortföras från sin hemort.

 

7. Vad händer om en förälder inte följer domen?

När en domstol har beslutat om vårdnad och umgänge och föräldern som tilldelats ensam vårdnad inte följer det som beslutats om umgänge finns det hjälp att få.

Verkställighet av umgänge

Den som är umgängesförälder, det vill säga den som inte är vårdnadshavare, men som har rätt till umgänge med barnet, kan begära verkställighet av domen hos tingsrätten. Då blir det en ny rättegång, där domstolen kan besluta att om vårdnadshavaren inte följer domen måste hen betala vite varje gång barnet inte lämnas ut för umgänge med den andra föräldern.
I sista hand kan barnet omhändertas och lämnas över till den andra föräldern med hjälp av polis och socialtjänst.

Barnets bästa

Det är viktigt att komma ihåg att tänka på barnets bästa: att förlora en förälder kan vara ett stort trauma för ett barn. Om en förälder gör sig skyldig till umgängessabotage är det ett tungt vägande skäl för domstolen att ändra beslut om vårdnaden.

 

8. Vem betalar för advokaten vid en vårdnadstvist?

Vid en vårdnadstvist i domstol ska vardera part betala för sin egen rättegångskostnad. Rättegångskostnaden innefattar kostnader för juridiskt ombud, kostnader som du själv får på grund av målet, utlägg och ersättning till vittnen och sakkunniga som din sida åberopat samt kostnader för ansökningsavgift etc.

Rättegångskostnader

Undantag från regeln att parterna betalar för sina egna rättegångskostnader görs om den ena parten medvetet har saboterat rättegången genom att till exempel låta bli att närvara, eller stämmer den andra parten om vårdnaden flera gånger. Då kan rätten besluta att den parten ska betala båda sidors rättegångskostnader.

Rättsskydd och rättshjälp

Har du en hemförsäkring med rättsskydd kan du få ersättning på upp till 80 % för rättegångskostnaderna vid en vårdnadstvist. Annars kan du ha rätt till rättshjälp i vissa fall.

 

9. Täcker hemförsäkringen en vårdnadstvist?

Vid en vårdnadstvist i domstol ska vardera part betala för sin egen rättegångskostnad, med några få undantag.

Har du en hemförsäkring ingår oftast rättsskydd, och då kan du ansöka om att få ersättning för ditt juridiska ombud genom den. Ersättningen täcker vanligtvis 75–80 % av de nödvändiga kostnaderna för ombud, och resten betalar du själv.

Försäkringsbolag har olika villkor

Försäkringsbolag har olika villkor, så kolla med ditt försäkringsbolag vad som gäller i just ditt fall.
Ofta krävs att man ska ha haft hemförsäkring i minst två år innan man får använda rättsskyddet. Det är också vanligt att försäkringen kräver att det ska ha gått minst ett år efter separation/skilsmässa innan man kan få rättsskydd för vårdnadstvist.
Oftast är självrisken 20–25 %, och det kan också finnas ett tak för hur höga kostnader som ersätts.

 

10. Kan jag få rättshjälp vid vårdnadstvister?

Vid en vårdnadstvist i domstol ska vardera part betala för sin egen rättegångskostnad, med några få undantag.

Villkor för rättshjälp

Om din inkomst understiger 260 000 kronor per år och du inte kan bli beviljad rättsskydd genom hemförsäkringen så kan du ha rätt till rättshjälp från staten. Du måste först enligt rättshjälpslagen ha haft en timmes juridisk rådgivning för att kunna ansöka om rättshjälp. Om du blir beviljad rättshjälp betalar du beroende på inkomst 2–40 % av dina totala advokatkostnader själv, resten täcks av rättshjälpen.

 

13. Barnperspektivet vid vårdnadstvister

Grundprincipen vid en vårdnadstvist är att lösningen ska vara till barnets bästa.
Domstolen har en skyldighet att fästa särskilt avseende vid barnets vilja, med beaktande av dess ålder och mognad. Barnet har dock ingen skyldighet att framföra sina åsikter om vårdnadstvisten, men ska ges möjlighet att göra det.

Det finns ingen fastställd definition av vad som är barnets bästa, för det skiljer sig från fall till fall. Vetenskap, beprövad erfarenhet och en individuell bedömning av barnets åsikt kan vara vägledande i bedömningen.
Enligt FN:s barnkonvention, som numera är lag i Sverige, gäller rättigheten för barn att komma till tals även för små barn, så länge barnet kan uttrycka en egen åsikt.
Att få möjlighet att uttrycka sin åsikt är en absolut rättighet, som enligt konventionen inte får vara beroende av ekonomiska resurser hos stater.

Barnets vilja ska beaktas

Barnets vilja ska beaktas och tillmätas betydelse såväl vad gäller vårdnad och umgänge som boende och i de fall då socialnämnden ska ta ställning till ett avtal som föräldrarna själva har upprättat. Ju äldre och mognare barnet blir desto mer ska dess vilja få spela in, även om det inte finns någon exakt åldersgräns då barnet själv ska få bestämma hos vilken förälder det ska bo.

Det är tyvärr inte alltid en lätt uppgift för socialnämnden och domstolen att avgöra vad som är barnets egna åsikter och vad som är föräldrarnas i just vårdnadstvister. Eftersom situationen väldigt ofta är infekterad när det gått så långt som till en vårdnadstvist är det vanligt att barn har påverkats av sina föräldrars åsikter om varandra, antingen indirekt eller direkt genom att ha instruerats att säga vissa saker, och ofta känner sig barnen tvingade att välja sida. Särskilt om barnet under tvisten är skilt från den ena föräldern kan detta bli ett problem, då barn brukar vara väldigt lojala. Även då en förälder är våldsam eller missbrukare kan barnet vilja skydda föräldern och säga det som det tror att de vuxna vill höra.

Men med vittnesmål från andra i barnets närhet och objektivitet och erfarenhet hos utredare och domare brukar man kunna se igenom sådant och ändå kunna se till barnets bästa.

 

14. Vad är samarbetssamtal?

Domstolar har enligt rättegångsbalken en skyldighet att verka för en samförståndslösning mellan parterna så långt det är möjligt. I en vårdnadstvist ska domaren redan vid den förberedande muntliga förhandlingen försöka få föräldrarna att komma överens. Om inte det lyckas så kan domstolen rekommendera att föräldrarna går på samarbetssamtal genom socialnämndens familjerättsenhet. Samtalen är frivilliga, så båda parter måste samtycka till samarbetsavtal för att de ska kunna bli av. Samtalen är kostnadsfria och oftast går man på ett till fem samtal.

Tänk på att det alltid är bättre för barnet om föräldrarna kan komma överens istället för att gå igenom en långdragen vårdnadstvist – en vårdnadstvist tar ofta minst ett år innan den kan avslutas.

Hur går samarbetssamtal till?

En utbildad samtalsledare (oftast en vidareutbildad socionom) hjälper föräldrarna att genom strukturerade samtal komma överens om vårdnad, boende, umgänge och barnets försörjning – alltid med barnets bästa i fokus. Viktigt att veta är att samtalsledarna inte har någon rätt att fatta beslut, utan ska bara stödja föräldrarna i att utifrån barnets bästa komma överens. Samtalen är sekretessbelagda.

Kommer föräldrarna fram till en lösning efter samarbetsavtalen kan familjerätten skriva ett avtal om det som överenskommits. Avtalet måste godkännas av socialnämnden, och domstolen brukar i sin tur som regel godkänna avtalet och därefter kunna avsluta målet. Alternativt kan familjerätten redovisa resultatet av samtalen och domstolen tar därefter vid för att fatta ett beslut.

Om samarbetssamtal inte ger resultat går domstolen vidare med en vårdnadsutredning.

 

15. Vad är medling?

Enligt rättegångsbalken är domstolar skyldiga att verka för en samförståndslösning mellan parterna så långt det är möjligt. När en vårdnadstvist har uppstått ska domstolen först försöka få föräldrarna att komma överens vid det första sammanträdet i domstolen. Misslyckas det kan domstolen besluta om att föräldrarna ska gå på samarbetssamtal genom socialnämnden. Om inte heller det fungerar, men det ändå finns anledning att tro att samförstånd kan uppnås så kan domaren utse en medlare utanför domstolen, utan kostnad för parterna. En medlare kan utses även om parterna inte samtycker, men om någon part motsätter sig medling får domaren överväga om det ändå finns skäl för medlingsförsök.

Ofta är det domare, advokater eller familjerättssekreterare som är medlare, och en medlare är opartisk och neutral och ska alltid sätta barnets bästa främst. Medlaren har stor frihet att anpassa medlingen i varje enskilt fall, även om domstolen ibland kan lämna anvisningar om hur uppdraget ska utföras.

Hur går medling till?

Medlingen kan utföras på olika sätt, men det är alltid en strukturerad process där föräldrarna kan föra en konstruktiv dialog, både om stora frågor som vårdnad, boende och umgänge och om små praktiska frågor som hur man ska göra med gympakläderna och leksakerna.

Några beprövade metoder som kan användas vid medling är följande:
– Göteborgsmodellen, där båda parter och deras ombud är närvarande samtidigt, men medlaren pratar växelvis med vardera part enskilt.
– Konferensmodellen, där båda parter och deras ombud är närvarande samtidigt och med medlarens hjälp framför vad de vill ha sagt inför varandra och lyssnar på varandra.
– Medlaren för enskilda samtal med respektive part och deras ombud vid separata tillfällen.

Medling kan göra processen enklare för barnet: konflikterna mellan föräldrarna minskar, domstolsförfarandet kan avslutas och föräldrarna får verktyg för att kunna kommunicera i framtiden.
Lyckas medlingen skrivs avtal om vad som överenskommits och målet i tingsrätten avslutas.

 

16. Vårdnadsutredning

När en domare begärt en vårdnadsutredning i en vårdnadstvist så sköts utredningen av socialtjänsten i den kommun där barnet är folkbokfört. Utredaren träffar då föräldrarna och barnet i samtal både på socialförvaltningen och hemma hos vardera förälder. Utredaren träffar barnet både ensamt och tillsammans med vardera förälder.

Målet är att komma fram till vad som är barnets bästa, och enligt socialtjänstens dokumentation innebär det bland annat att rättvisa mellan föräldrarna eller en förälders behov av kontakt med barnet inte får gå före vad som anses vara barnets bästa. Vid bedömningen av vad som är barnets bästa ska dock enligt föräldrabalken särskilt avseende fästas vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Det är också viktigt att utröna riskerna för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp, att barnet olovligen förs bort, hålls kvar eller annars far illa. Hänsyn ska tas till barnets vilja, med beaktande av ålder och mognad.

Barnets bästa och barnets vilja

Barnets bästa är dock alltid överordnat barnets egen vilja. I vårdnadstvister påverkas ofta barnen av föräldrarna och kan ibland manipuleras,  och det finns förstås heller aldrig några garantier för att föräldrarna inte ljuger för att smutskasta varandra, så det är viktigt att göra en objektiv bedömning, där man även tar in utlåtanden från utomstående personer nära barnet (till exempel skolpersonal) och sakkunniga. Anklagelser om våld eller sexuella övergrepp måste utredas enligt lagen. Utredningen tar oftast tre till fyra månader.

Rapport om vårdnadsutredningen med rekommendation

Utredaren ska sedan lämna en rapport med en rekommendation om beslut till tingsrätten. Rapporten ska väga föräldrarnas omsorgsförmåga och för- och nackdelar för barnet vid olika utfall, och ska användas som beslutsunderlag i vårdnadstvisten. Först skickas utredningen till föräldrarna som då får möjlighet att yttra sig och meddela eventuella sakfel om till exempel namn och årtal, men har inte rätt att föreslå förändringar i den andra förälderns yttranden. Därefter skickas rapporten in till tingsrätten, som i de flesta fall följer socialtjänstens rekommendation.

Om någon förälder känner att utredningen inte är rättvis kan man begära att utredaren kallas som vittne, och man kan också skicka in en egen inlaga till tingsrätten med sina synpunkter. Dessutom kan man använda sig av en oberoende granskare av utredningsmaterialet, men kostnaden för en oberoende granskare står man för själv.
Att ha ett juridiskt ombud vid sin sida genom hela processen ger en trygghet, då en erfaren advokat kan hjälpa till att nyansera en vinklad rapport från en vårdnadsutredning.

 

17. Vem får vårdnaden om man inte kan komma överens?

Huvudregeln är alltid att föräldrarna ska ha gemensam vårdnad, men när det inte längre är en framkomlig möjlighet kan den gemensamma vårdnaden upplösas. Om föräldrarna inte kan komma överens eller om den ena föräldern är direkt olämplig som vårdnadshavare beslutar domstolen om ensam vårdnad. En domstol kan inte heller döma till gemensam vårdnad om båda föräldrarna motsätter sig det.

När det ska beslutas om vem som ska få vårdnaden om barnet är det alltid vad som är bäst för barnet som ska avgöra. Beslutet ska baseras på bestämmelserna i föräldrabalken och FN:s barnkonvention, som numera är lag i Sverige. Barnets vilja ska beaktas, i förhållande till ålder och mognad.

Olämplig vårdnadshavare

Det är inte alltid lätt att avgöra vem som är den lämpligaste vårdnadshavaren, då ord står mot ord och barnets vilja kan ha påverkats av föräldrarnas konflikt. Samarbetssamtal och vårdnadsutredningar kan hjälpa till vid avgörandet, och det finns vissa faktorer som påverkar extra mycket.

Om den ena föräldern är våldsam eller begår andra övergrepp, har ett missbruk eller en psykisk sjukdom, visar allvarliga brister i sin omsorgsförmåga, lever i en miljö som är skadlig för barnet eller om det finns en risk att föräldern kommer att föra bort eller olovligen hålla kvar barnet talar det till förälderns nackdel vid bedömningen av vårdnaden. Vårdnadshavaren behöver kunna erbjuda en trygg tillvaro och en god fostran för sitt barn.

Umgängessabotage

Att en förälder anser att det är viktigt att barnet ska få ett regelbundet umgänge med båda föräldrarna är en tungt vägande faktor när domstolen ska besluta om vårdnaden. Om man istället försöker sabotera umgänget med den andra föräldern får man ett sämre utgångsläge i vårdnadstvisten, eftersom barn har rätt till umgänge med båda föräldrarna även vid ensam vårdnad. Umgängessabotage kan ske både genom att rent praktiskt förhindra umgänge men också genom att försöka vända barnet emot den andra föräldern.
Det är dessutom viktigt att alltid dyka upp vid samtal och förhandlingar under vårdnadstvisten. Att försvåra processen är också något som kan tala till förälderns nackdel.

 

18. Saker att tänka på inför en vårdnadstvist

Först och främst: kontakta ett ombud från en advokatbyrå. Vårdnadstvister är känslomässigt tunga och uppslitande och dessutom långdragna med många rättsliga turer, du kommer att behöva professionell hjälp. Ibland kan ett bra ombud dessutom hjälpa till att förhindra att en vårdnadstvist i rätten ens behöver uppkomma genom att förklara processen och de juridiska realiteterna man ställs inför under en vårdnadstvist, så att ni kan försöka hitta en väg framåt i samförstånd istället. I kommunens familjerätt kan ni få hjälp med samarbetssamtal, och familjerätten och era ombud kan hjälpa er att skriva avtal om vårdnad, boende och umgänge utan att ni behöver gå till domstol.

Barnets bästa

I svensk lag är utgångspunkten alltid att barn har rätt till båda sina föräldrar. Även om du tillerkänns ensam vårdnad betyder inte det att du har rätt att hindra den andra föräldern från umgänge med barnet. Barnets bästa ska alltid styra beslut om vårdnad, boende och umgänge.

Grund för talan och bevisning

I de allra flesta fall vill föräldrar bara det bästa för sina barn. I en vårdnadstvist måste man dock ha verkliga skäl för sin åsikt, så kallad grund för talan, så försök att se objektivt på situationen. Då blir det lättare för en domstol att förstå varför just din lösning är att föredra.
Om du anser att den andra föräldern är olämplig som vårdnadshavare så behöver du kunna styrka det med någon form av bevis.
Att bara utmåla den andra föräldern som opålitlig eller moraliskt tvivelaktig räcker inte, medan vittnen, expertutlåtanden och brottmålsdomar som vunnit laga kraft är exempel på bra bevisning.

Försvåra samarbete och umgängessabotage är dåliga strategier

Även lindrigare orsaker till att du vill ha ensam vårdnad, som att samarbetet med den andra föräldern inte fungerar eller att den andra föräldern inte är intresserad av barnets fostran eller att ta beslut kring barnet är rimliga skäl. Det är viktigt att föräldrarna kan samarbeta om barnet för att gemensam vårdnad ska fungera, annars kan ensam vårdnad vara att föredra.

Det är dock alltid en dålig idé att själv försvåra samarbetet eller hindra barnet att träffa den andra föräldern i syfte att få ensam vårdnad. Domstolar ser som regel väldigt negativt på parten som försvårar processen eller utövar umgängessabotage.

Var beredd på att den andra föräldern kan komma att tala illa om dig, kanske rentav ljuga om dig för att försöka vinna fördelar. Försök att hålla dig lugn och saklig och bemöta påståendena metodiskt. Eftersom domstolen ska döma utifrån det som kommer fram under huvudförhandlingen är det viktigt att du visar att du är lämplig som förälder.